För ganska exakt tio år sedan började jag min konstnärsbana på ett mer seriöst plan. På den tiden hade jag en blogg där jag visade jag upp lyckade och mindre lyckade akvareller, gjorde övningar, skrev ner tankar och reflektioner om livet och målningen i litet och i stort. Förutom kärleken till måleriet så har jag alltid älskat att skriva och den kombinationen blev oslagbar. Bloggen blev också en trigger till att hela tiden utmana mig själv, att lära nytt och att våga. Senare fick den mig även på (tidigare helt svindlade tankar) att jag faktiskt en dag skulle kunna våga mig på konstnärsyrket på riktigt. Ja, den gav mig mycket och jag tror att den också hjälpte mig en aning mot det håll där jag befinner mig idag.
Tio år senare, med en ny hemsida på plats, märker jag att jag saknar den. Min digitala dagbok, öppen för världen eller… nåja, för dig som vill läsa den. En sida som inte är statisk, som förändras, som lever och förhoppningsvis inspirerar och ger kunskap och idéer.
Så välkommen in. Och välkommen hem, apartofmyart.
Jättebra,spännande att läsaalla flikar,Hasse
Jättekul om din blogg kommer tillbaka. Den inspirerade mig mycket !!
Vad roligt att höra att jag kunde inspirera Carina, tack!